Tillgänglighetsdirektivet är svensk lagstiftnings implementation av EU:s direktiv European Accessibility Act. Det handlar om att standardisera kraven på tillgänglighet för produkter och tjänster inom EU:s medlemsländer. Tidigare gällde krav på tillgänglighet endast offentlig sektor men i och med tillgänglighetsdirektivet påverkar det även privat sektor.

I stort, ja. Det finns vissa företag som undantas och det är företag som benämns mikroföretag. Dessa definieras ha färre än 10 anställda och en omsättning på under 2 miljoner euro. Här görs bedömningen att insatsen blir för stor sett till företaget storlek.

Vidare finns det också vissa undantag när det kommer till både typ av tjänst samt storlek på insats. Vissa tjänster som exempelvis karttjänster omfattas inte då dessa anses svåra att tillgänglighetsanpassa då det bygger på att du kan se det du interagerar med. Även äldre innehållet och arkiverat material kan anses falla utanför lagkravet. Vad gäller insats så får inte arbetet att tillgänglighetsanpassa produkten eller tjänsten bli för stort sett till nyttan det skulle innebära, eller kräva alltför grundläggande förändringar. Här finns inget svart eller vitt, utan bedömning sker från fall till fall.

Det finns flera konsekvenser om du bortser från kravet på tillgänglighetsanpassning. Om bristerna i din produkt eller tjänst är för stora kan det bli tal om sanktionsavgifter. Detta kommer dock bli aktuellt först om du inte agerat på de varningar du fått. Summorna som är satta i Sverige sträcker sig från 10 000 – 10 000 000 kr och beror på olika faktorer som hur stor den drabbade målgruppen är, hur stort företag är och så vidare.

Det är också viktigt att ha i åtanke att din målgrupp potentiellt blir mindre eftersom det kommer finnas människor som inte kan använda sig av din produkt eller tjänst fullt ut, eller i värsta fall inte alls. Det kan i längden påverka ditt varumärke och också dina möjligheter till intäkter.

Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) är internationella riktlinjer för tillgänglighet på webben. Att följa WCAG hjälper till att skapa webbinnehåll som är mer användbart och tillgängligt för personer med olika funktionsnedsättningar. WCAG version 2.1 nivå AA (50 kontrollpunkter) är satt som grundläggande krav för att möta lagkravet.

WCAG delar in sina riktlinjer i fyra olika områden. Dessa inkluderar möjlighet att uppfatta (klart och tydligt innehåll), hanterbarhet (lättanvänt gränssnitt), begriplighet (enkel navigation och instruktioner), och robusthet (kompatibilitet med olika teknologier och plattformar).

Tillgänglighetsanpassning kan förbättra din sökmotoroptimering (SEO) genom att göra webbsidor mer läsbara för sökmotorer. Användning av korrekt strukturerad HTML, alternativtext för bilder och tillgängliga länkar kan positivt påverka webbsidans ranking i sökresultaten.

Det kan vara lätt att slå undan kraven på tillgänglighet och tycka att den egna målgruppen inte kräver någon tillgänglighetsanpassning. Faktum är dock att nästan en av fem européer upplever någon form av funktionshinder. Det kan vara medfött, komma av ålder eller vara av tillfälligt slag som en bruten arm. Att ha detta i åtanke när du utvecklar din lösning kommer leda till en större potentiell målgrupp och mer nöjda användare.

En annan positiv aspekt är att tillgänglighetsanpassning leder till flera sätt att ta till sig innehållet på. Genom att exempelvis optimera för tangentbordsnavigering får även användare med musnavigering tillgång till kortkommandon och dylikt för att enklare utföra vissa åtgärder. Det kan röra sig om att trycka på Esc för att stänga ned en ruta eller trycka på C (compose) för att skriva ett nytt mejl.

Slutligen ser vi också att det är en hygienfaktor precis som hållbarhet, GDPR, kaklagar och så vidare. Det signalerar att en aktör bryr sig om sin målgrupp och är medveten om att alla inte har samma förutsättningar. Det leder kort och gott till bättre produkter och tjänster.